KRAFTEN I BLODET OCH KORSET

För många är påsken bara ägg, kycklingar, kaniner, godis, påskeldar, påskliljor etc. Om dessa nu är symboler för påsken så hör dom inte hemma i den verkliga meningen att fira påsk. Fullständigt värdelöst och intetsägande, enligt bibeln, där vi får en helt annan bild.

Det finns egentligen inget som är vackert och skönt i de händelser som vi ser på Golgata och som vi firar enligt den gamla påsktraditionen. Det är precis tvärt om. I alla fall när det gäller det synliga. När vi läser bibeltexterna handlar det om piskslag, blod, spikar, spikar som slås in i händer och fötter och som fäster en människa, en människoson, till ett träkors, med en krona av törnen pressat på hans huvud. Hat och hädelser proklameras av bödlar som hånar och spottar på den korsfäste. Kvinnor och män gråter kring korset som är rest där människosonen hänger. Det sliter och svider i såren och kroppens tyngd gör smärtan allt vidrigare. Till slut avslutas slakten med ett spjut i hans sida. Vatten och blod sprutar ut från Mästarens sida. Han ger upp andan och dör, där på Golgata som betyder huvudskalleplatsen. En plats där banditer avrättades.

Varför sjunger vi med glädje och hänförelse:“Härliga Golgata….” Jag kan inte se någon glädje eller Guds härlighet på något vis i dessa händelser på denna kulle. Det är långt senare vi får reda på den fördolda härligheten som ingen kunde se mitt i lidandet som förekom på Golgata. Det blev mörkt i tre timmar mitt på ljusa dagen. Det vittnade om att något fruktansvärt hade hänt. Profeten säger: “En smärtornas man….” Den som bara hade gjort gott blev dödad.

Det står inte så mycket senare, i bibeltexterna, om Golgata. Det blev ingen plats dit man vallfärdade. Den avrättningsplatsen fick ingen betydelse. Men många sångförfattare har skrivit många sånger om just Golgata. Nej, men desto mer handlar bibeltexterna om blodet. Blodet och korset har fått en stor plats i undervisningen om försoningen och frälsningen. “Genom hans blod har förlåtelse för våra synder.” Platsen där Jesus dog blev inte en helig plats. Men många har försökt att framhålla denna plats härlighet. Däremot korset är mer omnämnt i bibeln. “Talet om korset är visserligen en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som bliver frälsta är det en Guds kraft.”

Nu ligger den döde i graven. Fienderna till den döde jublar över att dom aldrig skall får besvär med den mannen mer. Men, som var förutsagt ett flertal gånger av Jesus själv, han skulle uppstå igen från de döda. Men var fanns lärjungarna på den tredje dagen på morgonen. Det verkar som de inte trodde att han skulle uppstå. Men de två kvinnor som kom till graven den morgonen blev de första som fick möta den uppståndne frälsaren. Sedan fick lärjungarna möta honom och sedan mer än femhundra bröder på en gång. En dag skall vi, som älskar Jesus, möta honom.

Paulus säger: “om inte Jesus hade uppstått så hade vi ännu varit kvar i våra synder.” Men nu har Kristus uppstått och han lever. “Han dog för våra synder skull och uppstod för vår rättfärdighets skull. Idag kan vi jubla över att han tog straffet på sig och gav oss sin rättfärdighet. Detta ger oss rätt till det eviga livet som arvedel.

Donald Bergagård